Ehum...

Blev utmanad av Marri att göra ett ''min-stil-kollage'' på polyvore.com, en dålig ideav mig att sätta mig med klockan tjugo i tolv en onsdag efter förra veckans tankgångar som löd ''mina kläder är INTE personliga, *usch* folk som ser mig tolkar mig fel!''. Kanske inte borde spela nån roll eftersom man på polyvore kunde vraka o välja hej vilt... MÄÄN, det blev som det blev o detta är tha results:


lite blingfiskar, lite söta undies, lite pärlor & lite shoes.

Tydligen skulle man också beskriva sin stil med tre ord, en jävligt svår uppgift, men jag säger:
*) Enkel
*) Bekväm
*) Sommar

la inte hller ner så hemskt mycket tid, marri hade hittat flashy undies såg jag, jag hittade inte den fliken =( *SAD EYE*

how ever, jag i min tur utmanar ... *4 namn* eftersom ingen läser detta äre ju inte lönt ;p

Annars är jag nyss hemkommen från Polen, Loved it there, ska efter midsommar åka till Dubin, sedan inskaffa en kattunge, vara pank & njuta av sommaren (klyshit!!).

jag vaknade upp vid fem o tänkte 'Imorgon tar jag studenten', sen somnade jag om igen,

& bakisbajsa is tha shit.

These are only notes about freedom, I wish you've got The time to read them

-Lina, får jag prata med dig lite?
- Ja, vad nu? *suck*
-Jo, ang. dina betyg. De ser ju jättebra ut, förutom den här kursen *pekar*. i och med detta har du gjort ditt liv till en katastrof.
- Ja, det är synd. Men mitt liv hänger inte på ett papper.
- Nej, livet är långt kanske du tänker. Men just nu är inte ditt liv större än detta papper & du har precis gjort det till en katastrof.
- Jaha, Okej *Går därifrån totalt nedbruten & fly förbannad*

-Konversation mellan mig & syon förra veckan ang. mina slutbetyg från gymnasiet.

Det som knäckte mig var inte hans kritik mot mina betyg, eller att han sa att jag gjort det till en katastrof.
Egentligen fattade jag inte riktigt själv exakt då vad som gjort mig så arg, förutom att han anklagade mig för att vara en katastrof.
När jag hörde av mig till X samma dag sa X ''men var det inte lite överdriven reaktion?!''
-Nej?!, Blev mitt svar o sen pratade vi inte mer om det. Dock låg irritationen kvar inom mig, eftersom X inte helt hade förstått hur jag kände (viket jag själv knappt gjorde, allt kändes bara avigt). Allt jag kände var någon slags panikkänsla över hela situationen och det var inte på grund av betygsresultaten.
När vi (Jag & X) idag pratade om det hela försökte jag förklara. och jag lyckades, tror jag...

- Ungefär som att vara Muslim i en värld där enbart Kristna lever. Man tvingas ingå i ett system som man inte vill ingå i, men man får fint rätta sig i ledet och vill man ha ett jobb får man fan ta tag i kursen man fick streck i, även om ens egen filosofi går djupare än lite bläck printat på papper gör.
Bläck gör ingen lycklig, sa jag. Sen pratade vi inte mer om det.

Det känns så förbannat hopplöst att behöva leva i en värld där alla går efter antal poäng på olika prövningar. Vill man bli något får man se till att ha högst poäng. Alltid tävla mot sina bröder & systrar. Den som kan spränga störst städer med minst antal bomber blir världsledare. VD hit & Direktör dit... Det skrämmer mig & det passar inte in i den värld jag vill leva i.
Det som skrämmer mig ännu mer är att; Jag tror inte att det finns en sån plats på jorden som har det så som jag vill ha det, fast jag vet att det finns väldigt många människor som faktiskt dör för att få komma dit.

början på slutet 4 SHO

I lördags dansade jag bal.
I söndags var jag lagom bakis o öm lite här o där...
Sen hamnade jag på 75års firande.
Idag har jag ångest.
På fredag tar jag studenten.
På måndag seglar jag till Polen.
Sen far jag till Dublin.

adjöss